Vaktel (Coturnix coturnix)

Vakteln är en liten hönsfågel som tillhör familjen fasanfåglar. Trots sin litenhet har den en mycket kraftfull röst och är känd för sitt karaktäristiska ”wet-my-lips”-liknande läte som ofta hörs under sommarnätter. Vakteln är den enda flyttande hönsfågeln i Europa och spelar en särskild roll i svensk sommarfauna som en diskret men ljudlig gäst.

Vaktelns kännetecken

Vakteln är den minsta av de europeiska hönsfåglarna, endast 16–18 cm lång med ett vingspann på 32–35 cm. Den är kompakt byggd med kort stjärt och rundade vingar. Fjäderdräkten är brungul med mörkare strimmor och ger ett utmärkt kamouflage i gräs och sädesfält. Hanen känns igen på sitt kraftiga spelläte, medan honan saknar motsvarande röst. Vakteln är ofta svår att få syn på då den nästan alltid håller sig gömd i tät vegetation.

Vaktelns utbredning

Vakteln förekommer över stora delar av Europa, Asien och norra Afrika. I Sverige häckar den oregelbundet, främst i södra och mellersta delarna av landet, oftast i jordbrukslandskapets åkrar, ängar och gräsmarker. Arten är en långflyttare och tillbringar vintern i Afrika, söder om Sahara. Populationen varierar kraftigt mellan år beroende på väder och häckningsförhållanden.

Vad äter en Vaktel

Vakteln lever främst av frön, gräsfrön och säd, men under häckningstiden äter den också insekter och andra smådjur för att få extra näring. Kycklingarna är starkt beroende av proteinrik föda som insekter under sina första veckor, innan de gradvis övergår till en mer fröbaserad diet.

Äter gärna: Solrosfrön till fåglar

Tillbaka till Fåglar