Skärfläcka (Recurvirostra avosetta)

Skärfläckan är en karaktäristisk vadarfågel som utmärker sig med sin svartvita fjäderdräkt och den uppåtböjda näbben. Den är en av de mest eleganta vadarna i Sverige och ses ofta vada i grunda vatten tillsammans med andra vadarfåglar. Arten är känd för sin sociala natur och häckar gärna i kolonier på öppna stränder och strandängar.

Skärfläckans kännetecken

Skärfläckan blir cirka 42–45 cm lång med ett vingspann på 67–77 cm. Fjäderdräkten är iögonfallande svartvit i klara kontraster. Näbben är lång, smal och tydligt uppåtböjd – anpassad för att svepa genom vattnet i sidled när fågeln söker föda. Benen är långa och blågrå, vilket gör att den kan vada i grunt vatten. I flykten framträder det svartvita vingmönstret tydligt. Lätet är ett mjukt, visslande ”kluit” som ofta hörs från flockar i våtmarker.

Skärfläckans utbredning

Arten förekommer i Europa, Asien och delar av Afrika. I Sverige häckar skärfläckan främst längs Skånes och Hallands kuster, samt på Öland och Gotland. Den föredrar grunda havsvikar, laguner och strandängar med bräckt eller salt vatten. Beståndet i Sverige har ökat under 1900-talet tack vare skyddade områden och minskad jakt. Under vintern flyttar skärfläckan till Västeuropa, Medelhavet och Nordafrika.

Vad äter en Skärfläcka

Skärfläckan lever främst av små kräftdjur, insektslarver, maskar och andra smådjur som lever i det grunda vattnets bottensediment. Med sin uppåtböjda näbb sveper den fram och tillbaka i sidled genom vattnet för att sila fram föda. Ibland plockar den också små insekter från vattenytan. Den födosöker ofta i flock, och samarbetar då genom att röra sig synkroniserat i vattnet.

Tillbaka till Fåglar
Bild på fågelarten Skärfläcka (Recurvirostra avosetta)