Prärielöpare (Calidris subruficollis)

Prärielöparen är en liten vadarfågel som tillhör snäppsläktet Calidris. Den är ursprungligen hemmahörande i Nordamerika, där den häckar i arktiska områden i Kanada. I Sverige betraktas den som en mycket sällsynt gäst och ses främst under flyttningen, oftast vid kustnära våtmarker. Arten är uppskattad bland fågelskådare eftersom den dyker upp så sporadiskt.

Prärielöparens kännetecken

Prärielöparen är ungefär 18–20 cm lång med ett vingspann på cirka 45–50 cm. Den har en relativt liten, smal näbb och långa ben som ger den ett lätt och graciöst utseende. Fjäderdräkten är ljusbrun på ovansidan med fina teckningar, medan undersidan är ljus med svaga strimmor. Bröstet har en varm, beigebrun ton. I flykten syns smala, ljusa vingband. Den långa halsen och hållningen gör att den kan påminna om en liten brushane.

Prärielöparens utbredning

Arten häckar i Kanadas arktiska prärier och tundraområden. Efter häckningen flyttar den mycket långt söderut och övervintrar på gräsmarker och savanner i Sydamerika, bland annat i Argentina, Uruguay och Paraguay. I Europa och Sverige är prärielöparen en sällsynt men regelbunden raritet som framför allt påträffas under sensommar och höst.

Vad äter en Prärielöpare

Prärielöparen lever främst av insekter, spindlar och andra små ryggradslösa djur som den hittar genom att springa snabbt över marken, därav namnet. Under flyttningen och i vinterkvarteren äter den också frön och växtdelar när animalisk föda är knapp. Det snabba och ryckiga sättet att födosöka skiljer den från många andra vadare.

Äter gärna: Solrosfrön till fåglar

Tillbaka till Fåglar