Bergfink (Fringilla montifringilla)

Bergfinken, vetenskapligt kallad Fringilla montifringilla, är en fågel som tillhör familjen finkar. Denna art är särskilt känd för sina massiva flyttningar och de stora flockar den bildar under vintern. Med sin anpassningsförmåga och robusta natur är bergfinken en fascinerande art som lockar fågelskådare och naturälskare.

Bergfinkens Kännetecken

Bergfinkens fjäderdräkt varierar beroende på kön och säsong. Hanen har under häckningssäsongen en iögonfallande svart hjässa, roströd bröst och vit buk, medan honan är mer diskret i brunt och grått. På vintern blir även hanens dräkt mer dämpad. Bergfinken är en medelstor fink, med en kroppslängd på omkring 15 cm. De är kända för sin kraftfulla sång, som ofta hörs under våren.

Bergfinkens Utbredning

Bergfinken häckar främst i norra Skandinavien och Ryssland, samt i delar av Asien. Den är en flyttfågel som tillbringar vintern i mer tempererade regioner av Europa. Under flyttningen kan bergfinken ofta ses i enorma flockar, ibland med flera miljoner individer, vilket är ett spektakulärt skådespel.

Vad äter en Bergfink?

Under häckningssäsongen äter bergfinken främst insekter och larver, vilket är viktigt för näringen av dess ungar. På hösten och vintern övergår de till en diet bestående av frön och spannmål. Deras förmåga att byta kost beroende på tillgång är en viktig anpassning som möjliggör deras omfattande flyttningar. Bergfinkar kan ofta ses på jordbruksmark och i trädgårdar där de söker efter föda under de kallare månaderna.

Äter gärna: Solrosfrön till fåglar, Jordnötter, Talgbollar till småfåglar

Tillbaka till Fåglar