Vigg (Aythya fuligula)

Viggen är en dykand som blivit en vanlig syn i stora delar av Sverige, både i inlandets sjöar och längs kusterna. Den är känd för sitt karaktäristiska utseende med svartvit fjäderdräkt, gul iris och den långa nacktofsen som ger den ett elegant uttryck. Arten är social och bildar ofta stora flockar, särskilt vintertid.

Viggens kännetecken

En fullvuxen vigg är cirka 40–47 cm lång med ett vingspann på 65–72 cm. Hanen känns lätt igen på sin svarta kropp, vita sidor, gula ögon och den tydliga svarta tofsen i nacken. Honan är mer brunaktig med mindre tydlig tofs och ljusare flanker. Båda könen har en kraftig, blågrå näbb med svart spets. Flykten är snabb och rak, och under vattnet simmar viggen smidigt med hjälp av sina starka ben.

Viggens utbredning

Viggen har en stor utbredning i norra Europa och Asien. I Sverige häckar den över stora delar av landet, men är särskilt vanlig i södra och mellersta Sverige där det finns sjöar, dammar och lugna vikar. Under vintern samlas stora flockar vid isfria kuster, särskilt i södra Sverige och runt Öresund, men många svenska viggar flyttar också till Västeuropa för att övervintra.

Vad äter en Vigg

Viggen är en skicklig dykare och söker sin föda under vattnet. Den lever främst av musslor, snäckor, kräftdjur och insektslarver, men äter även vattenväxter i mindre utsträckning. Den kan dyka ner till flera meters djup och stanna under ytan i upp till en halv minut. På vintern i kustnära områden livnär den sig ofta på blåmusslor, som den plockar från botten och krossar med sin kraftiga näbb.

Tillbaka till Fåglar