Tofsvipa (Vanellus vanellus)
Tofsvipan är en välkänd vadarfågel som ofta syns på öppna marker, åkrar och strandängar. Den känns lätt igen tack vare sin långa, smala tofs på huvudet och sina breda, rundade vingar. Arten har länge varit ett vårtecken i Sverige då den ofta återvänder tidigt på våren, redan i mars månad.
Tofsvipans kännetecken
En fullvuxen tofsvipa blir omkring 28–31 cm lång med ett vingspann på 67–72 cm. Fjäderdräkten är svart-vit med grönglänsande inslag på ryggen. Både hanar och honor har tofs, men hanens är ofta längre och mer markerad. I flykten känns tofsvipan igen på de breda vingarna och det långsamma, vaggande vingslaget. Lätet är ett gnälligt ”vi-p!” som också gett arten dess namn.
Tofsvipans utbredning
Tofsvipan häckar över stora delar av Europa och norra Asien. I Sverige finns den spridd i hela landet utom i de mest fjällnära områdena. Den föredrar öppna landskap med fuktig mark, som strandängar, betesmarker och åkrar. Många svenska tofsvipor flyttar under hösten till sydligare breddgrader, bland annat till Västeuropa och Nordafrika, för att övervintra.
Vad äter en Tofsvipa
Tofsvipan lever främst av små ryggradslösa djur. Den söker föda på marken och plockar insekter, maskar, sniglar och spindlar. Ibland stampar den med fötterna i marken för att locka upp maskar till ytan. Födan varierar beroende på säsong och tillgång, men insekter utgör en stor del av dieten under häckningstiden när ungarna behöver proteinrik föda.
Äter gärna: Mjölmask till fåglar
Tillbaka till Fåglar