Tjäder (Tetrao urogallus)

Tjädern är vår största hönsfågel och en verklig symbol för de svenska skogarna. Den är känd för tjäderspelet på våren, då tupparna samlas på spelplatser och utför sina imponerande uppvisningar för att locka till sig hönor. Arten har länge varit en viktig del av svensk natur och kultur, både som jaktfågel och som ett karaktärsdjur i barrskogsmiljöer.

Tjäderns kännetecken

Tjädertuppen är kraftigt byggd och kan bli 80–90 cm lång med ett vingspann på upp till 125 cm. Hanen är mörk med grönskimrande bröst, svart kropp och vita inslag på vingarna. Ett tydligt kännetecken är de röda hudflikarna ovanför ögonen. Hönan är betydligt mindre och har en brun- och svartmarmorerad fjäderdräkt som ger ett utmärkt kamouflage i skogen. Under spelet hörs tuppens karakteristiska ljudserie med knäppningar, visslingar och ”svarvljud”.

Tjäderns utbredning

Tjädern förekommer i barrskogsområden i norra och mellersta Europa samt i delar av Asien. I Sverige finns den spridd över nästan hela landet utom på Gotland, men den är vanligast i större skogslandskap med tall- och grandominans. Den föredrar mosaikartade miljöer med både äldre skog, öppna gläntor och myrmarker. Arten är stannfågel men gör mindre förflyttningar mellan sommar- och vintermiljöer.

Vad äter en Tjäder

Tjäderns föda varierar med årstiden. På sommaren äter den bär, örter, skott och insekter, medan vinterfödan till stor del består av tallbarr. Kycklingarna är under sina första veckor starkt beroende av proteinrik insektsföda för att växa, innan de gradvis övergår till en mer växtbaserad diet.

Tillbaka till Fåglar