Skedand (Spatula clypeata)

Skedanden är en medelstor simand som är lätt att känna igen på sin ovanligt stora, skedformade näbb. Arten är spridd över hela världen och är en av de mest särpräglade bland änderna. I Sverige är den en vanlig häckfågel i våtmarker och grunda sjöar, och den ses ofta i flockar under flyttningen.

Skedandens kännetecken

Skedanden blir 44–52 cm lång med ett vingspann på 70–85 cm. Hanen i praktdräkt har mörkgrönt huvud, vitt bröst, kastanjebruna sidor och en stor svart näbb. Honan är brunmarmorerad och mer diskret men har samma typiska breda näbb. Näbben är försett med lameller som fungerar som ett filter, vilket gör att arten kan sila fram små organismer ur vattnet. I flykten syns ett blågrönt vingfält hos båda könen.

Skedandens utbredning

Arten förekommer i stora delar av Europa, Asien och Nordamerika. I Sverige finns skedanden spridd i södra och mellersta delarna av landet, där den häckar i grunda sjöar, våtmarker, vikar och dammar med rik vegetation. Den undviker oftast djupa vatten. På hösten flyttar skedanden till Västeuropa, Medelhavet, Nordafrika och delar av Mellanöstern för att övervintra.

Vad äter en Skedand

Skedanden lever främst av smådjur och växtämnen som den silar ur vattenytan med sin speciella näbb. Den äter plankton, små kräftdjur, insektslarver och frön från vattenväxter. Födosöket sker genom att den sveper näbben från sida till sida i grunt vatten medan den simmar. Under häckningsperioden är animalisk föda extra viktig för att ge näring åt både vuxna och ungar.

Äter gärna: Solrosfrön till fåglar

Tillbaka till Fåglar