Röd glada (Milvus milvus)
Röd glada, med det latinska namnet Milvus milvus, är en imponerande rovfågel känd för sina eleganta flygmanövrar och karakteristiska kluvna stjärt. Denna art är lätt igenkännlig och en favorit bland fågelskådare för sin graciösa och akrobatiska flygstil.
Röd gladans kännetecken
Röd glada är en medelstor rovfågel med en kroppslängd på cirka 60-70 cm och ett vingspann på 175-195 cm. Dess fjäderdräkt är övervägande rödbrun med mörkare vingpennor och en ljusare huvud. Ett av de mest utmärkande dragen hos röd glada är dess kluvna stjärt som är tydligt synlig i flykten. Ögonen är gula och näbben är kraftig och krokig, idealisk för att riva kött från byten. Röd glada har också långa, smala vingar som hjälper den att sväva och göra snabba manövrar i luften.
Röd gladans utbredning
Röd glada är främst utbredd i Europa, med de största populationerna i Spanien, Tyskland och Frankrike. Mindre populationer finns också i Storbritannien och Skandinavien. Den föredrar öppna landskap med blandade skogspartier, jordbruksmark och ängar där den kan hitta föda och bygga sina bon. Under vintermånaderna kan vissa populationer i norra och östra Europa migrera söderut till varmare områden, medan populationer i västra och södra Europa oftast är stannfåglar.
Vad äter röda gladan?
Röd glada är en opportunistisk asätare, men den jagar också levande byten. Dess diet består huvudsakligen av små däggdjur, fåglar, insekter och as. Den kan ofta ses sväva lågt över marken på jakt efter föda eller kretsa över vägar där den letar efter trafikdödade djur. Röd glada använder sin skarpa syn för att upptäcka byten från höga höjder och dyker sedan snabbt ner för att fånga dem med sina kraftiga klor. Trots att den är en effektiv jägare, föredrar den ofta att äta as, vilket gör den till en viktig del av ekosystemet genom att hjälpa till att hålla landskapet rent från döda djur.
Äter gärna: Solrosfrön till fåglar, Jordnötter
Tillbaka till Fåglar