Kustlabb (Stercorarius parasiticus)

Kustlabben är en medelstor havsfågel som tillhör familjen labbar. Den är känd för sitt aggressiva beteende där den ofta jagar och trakasserar måsar och tärnor för att få dem att släppa sin fångst – ett beteende som kallas kleptoparasitism. Trots detta jagar den också själv och är en skicklig flygare som kan följa fartyg långt ute till havs.

Kustlabbens kännetecken

Kustlabben blir cirka 41–46 cm lång med ett vingspann på 105–120 cm. Den har slank kropp, spetsiga vingar och relativt lång stjärt med två förlängda mittpennor som är särskilt tydliga hos adulta fåglar. Fjäderdräkten varierar mellan ljusa och mörka former – från brunaktigt helfärgad till mer kontrastrik med ljus buk och mörk ovansida. Näbben är mörk och kraftig, anpassad för att både jaga och äta as.

Kustlabbens utbredning

Arten häckar i arktiska och subarktiska områden i norra Europa, Asien och Nordamerika. I Sverige häckar kustlabben främst längs Norrlandskusten och i delar av fjällkedjan nära större sjöar. Utanför häckningstid är den en havsfågel som tillbringar större delen av tiden på öppet hav. På vintern flyttar kustlabbarna söderut och kan då ses över Atlanten ända ner mot Afrika och Sydamerika.

Vad äter en Kustlabb

Kustlabben är opportunistisk i sitt födosök. Den stjäl gärna fisk från måsar och tärnor, men fångar också själv småfisk och kräftdjur. Den kan ta småfåglar, plundra bon och livnära sig på as när tillfälle ges. Under häckningstiden kompletteras dieten ofta med insekter och smågnagare. Den är en uthållig jägare i luften och kan förfölja andra fåglar under lång tid tills de släpper sitt byte.

Tillbaka till Fåglar