Kärrsnäppa (Calidris alpina)

Kärrsnäppan är en av Sveriges vanligaste vadarfåglar och en välkänd syn på strandängar, myrar och leriga kuster. Den är en typisk flyttfågel som häckar i norra Europa och Asien och tillbringar vintern i mildare områden längre söderut. Under flyttningen kan stora flockar ses födosöka längs kusterna, där de rör sig snabbt med sina karakteristiska korta ben och nedåtböjda näbbar.

Kärrsnäppans kännetecken

Kärrsnäppan är 17–21 cm lång med ett vingspann på 32–36 cm. Den har en kort, mörk, något nedåtböjd näbb och mörka ben. Fjäderdräkten varierar mellan årstiderna – under häckningstiden har den rödbrun ovansida, svart mage och ljusare bröst, medan den under vintern blir gråbrun med vit undersida. Ungfåglar har ofta mer varmt rostfärgade toner. Arten känns igen i flykten på den ljusa vingranden. Lätet är ett mjukt, snärtigt ”vitt” eller ”trritt”, och under häckningen hörs ofta ett drillande, surrande läte.

Kärrsnäppans utbredning

Kärrsnäppan har en mycket vid utbredning och häckar i arktiska och subarktiska områden över hela norra halvklotet. I Sverige häckar den i myrmarker och fuktiga hedar i norra och mellersta delarna av landet, samt på vissa kustängar i söder. Under flytten passerar stora mängder längs både väst- och östkusten, och arten är vanlig vid Öland, Gotland och Skånes kuster. Kärrsnäppor som häckar i Sverige övervintrar främst i Västeuropa, vid Nordsjön, Medelhavet och längs Afrikas nordkust.

Vad äter en Kärrsnäppa

Kärrsnäppan livnär sig på smådjur som insektslarver, maskar, kräftdjur och snäckor, som den plockar från marken eller grunda vattenytor med sin känsliga näbb. Under häckningstiden består födan till stor del av insekter, vilket ger energi åt både vuxna fåglar och ungar. Under flytten och vintern äter den även alger och växtdelar för att komplettera kosten. Kärrsnäppan födosöker ofta i flock och rör sig snabbt och koordinerat tillsammans med artfränder.

Tillbaka till Fåglar