Grönbena (Tringa glareola)

Grönbenan är en liten och livlig vadarfågel som ofta påträffas i våtmarker, myrar och strandängar. Den känns igen på sitt ljusa, gnälliga läte som ofta hörs när den flyger upp från strandkanten. Arten är en flyttfågel och en vanlig syn under både vår- och höststräcket i Sverige.

Grönbenans kännetecken

Grönbenan blir cirka 19–21 cm lång med ett vingspann på 35–39 cm. Ovansidan är brun med ljusa fläckar, medan undersidan är vit med svaga streck på bröstet. Benen är gulgröna – vilket givit arten dess svenska namn – och näbben är rak, tunn och mörk. I flykten syns de långa, smala vingarna och den vita övergumpen som kontrasterar mot den mörka stjärten. Lätet är ett snabbt, gnälligt ”kly-kly-kly”, ofta utdraget när fågeln lyfter.

Grönbenans utbredning

Arten häckar i norra Europa och Asien, ofta i myrmarker och våta skogsmarker. I Sverige finns den spridd över stora delar av landet men är vanligast i Norrland och i fjällens myrområden. Under flytten ses den i flockar vid sjöar, dammar och kustnära våtmarker. Grönbenan övervintrar i tropiska Afrika, söder om Sahara, och gör därmed en lång resa varje år.

Vad äter en Grönbena

Grönbenan livnär sig främst på små ryggradslösa djur som insekter, maskar, snäckor och kräftdjur. Den pickar sin föda från markytan eller grunda vattenytor och kan även fånga små insekter i luften. Under flyttningen kompletterar den dieten med växtdelar och frön när annan föda är knapp.

Äter gärna: Mjölmask till fåglar

Tillbaka till Fåglar