Fjällripa (Lagopus muta)

Fjällripan är en karaktärsfågel för de nordliga fjällhedarna och är nära släkt med dalripan. Den är väl anpassad till det hårda klimatet i fjällmiljöer och byter fjäderdräkt efter årstiderna för att smälta in i omgivningen. Arten är skygg och håller sig ofta dold, men under vintern kan den samlas i små flockar på öppna snöfält.

Fjällripans kännetecken

Fjällripan är cirka 34–36 cm lång med ett vingspann på 54–60 cm. Under sommaren har den en brun- och gråspräcklig fjäderdräkt som ger ett effektivt kamouflage bland stenar och ris på fjällheden. På vintern blir fjäderdräkten nästan helt vit, förutom den svarta stjärten och hanens svarta ögonbryn som framträder under parningstiden. Benen är befjädrade, vilket skyddar mot kyla och gör att fågeln kan röra sig smidigt på snö.

Fjällripans utbredning

Fjällripan har en cirkumpolär utbredning och förekommer i arktiska och alpina områden över hela norra halvklotet. I Sverige finns den i fjällkedjan från Dalarna och norrut. Den föredrar öppna fjällhedar, steniga sluttningar och snöfält, där den häckar i skyddade skrevor eller bland låga växter. Fjällripan är en stannfågel men kan förflytta sig kortare sträckor mellan olika delar av fjällterrängen beroende på säsong och snötillgång.

Vad äter en Fjällripa

Fjällripan lever främst av växtföda. På sommaren äter den knoppar, blad, blommor och bär från lågvuxna fjällväxter. Under vintern utgör dvärgbjörk, vide och andra vedartade växter den viktigaste födan. Kycklingarna behöver mer protein och äter därför insekter och andra smådjur under sina första veckor innan de gradvis övergår till en växtbaserad diet.

Tillbaka till Fåglar