Tobisgrissla (Cepphus grylle)

Tobisgrisslan är en havsfågel i familjen alkor som ofta förknippas med karga klippor och skärgårdsmiljöer. Den är välkänd i norra Europa och häckar längs stora delar av Sveriges kuster, särskilt i Östersjön och längs Norrlandskusten. Arten känns lätt igen på sin svarta kropp, vita vingfläckar och de lysande röda benen.

Tobisgrisslans kännetecken

En fullvuxen tobisgrissla är omkring 32–38 cm lång med ett vingspann på cirka 52–58 cm. Sommartid är fjäderdräkten nästan helsvart med tydliga vita fält på vingarna. Under vintern byter den till ljusgråvit fjäderdräkt med mörk rygg, vilket gör att den smälter in bättre i havsmiljön. Benen och fötterna är klarröda året runt, och näbben är tunn och mörk. Arten dyker skickligt efter föda och använder vingarna som ”paddlar” under vattnet.

Tobisgrisslans utbredning

Tobisgrisslan förekommer i de nordliga delarna av Atlanten och Stilla havet. I Europa finns den längs Norges, Islands och Färöarnas kuster samt i Östersjöområdet. I Sverige häckar den på klippiga öar och skär från Bohuslän upp till Bottenviken. Den håller sig gärna nära kusten, men kan under vintern även ses längre ute till havs där isen inte ligger.

Vad äter en Tobisgrissla

Födan består framför allt av småfisk som tobis, sill och små torskfiskar – vilket också givit arten dess namn. Den tar även kräftdjur och andra smådjur som lever nära botten. Tobisgrisslan jagar genom att dyka och simma under vattnet, ofta på relativt grunt djup men ibland ner till 20–30 meter. Den kan ta byten som är större än vad man kan tro, och sväljer dem oftast hela.

Tillbaka till Fåglar