Tofsmes (Lophophanes cristatus)

Tofsmesen, vetenskapligt benämnd Lophophanes cristatus (tidigare känd som Parus cristatus), är en liten och distinkt medlem av mesfamiljen, känd för sin karaktäristiska tofs på huvudet. Denna fågel är uppskattad för sin lekfulla natur och sin förmåga att anpassa sig till olika skogsmiljöer, vilket gör den till en favorit bland fågelskådare.

Tofsmesens kännetecken

Tofsmesen är lätt att känna igen på sin framträdande tofs, som den kan resa eller sänka beroende på sin sinnesstämning. Den har en längd på ungefär 11-12 cm och en distinkt fjäderdräkt med gråa och vita toner, samt svart runt ögonen. Dess rygg är gråbrun, och buken är vitaktig. Tofsmesens sång är en enkel och upprepad melodi, och den har en rad olika läten som används för kommunikation.

Tofsmesens utbredning

Tofsmesen är vanligt förekommande i stora delar av Europa och Asien. Den föredrar löv- och blandade skogar, särskilt där det finns en riklig undervegetation och gott om träd. Tofsmesen är främst en stannfågel, men vissa populationer i de nordligaste delarna av utbredningsområdet kan genomföra korta flyttningar under vintern.

Vad äter en tofsmes?

Dieten hos tofsmesen består huvudsakligen av insekter och spindlar under sommarmånaderna. Den är skicklig på att söka efter mat bland bark och löv, ofta klättrande längs trädstammar och grenar. Under hösten och vintern kompletterar tofsmesen sin kost med frön och nötter. Dess förmåga att anpassa sin diet efter tillgängligheten på mat gör den till en framgångsrik överlevare i olika miljöer.

Äter gärna: Solrosfrön till fåglar

Tillbaka till Fåglar