Svarthätta (Sylvia atricapilla)

Svarthättan, vetenskapligt benämnd Sylvia atricapilla, är en liten sångfågel inom familjen sylvior. Denna art är välkänd för sin vackra sång och det karakteristiska utseendet hos hanen med sin svarta “mössa”, vilket ger fågeln dess namn. Svarthättan är en vanlig syn i lövskogar, trädgårdar och parker, där den bidrar med sin melodiska sång under våren och sommaren.

Svarthättans kännetecken

Svarthättan är en medelstor sångfågel, omkring 14 cm lång. Hanen är lätt att känna igen på den svarta hjässan eller “mössan”, medan honan har en mörkbrun hjässa. Båda könen har en grå till olivgrön ovansida och ljusare gråaktig undersida. Svarthättans ögon är ljusa, vilket skapar en slående kontrast mot den mörka hjässan. Deras sång är rik och melodisk, med en blandning av klara toner och skallrande ljud.

Svarthättans utbredning

Svarthättan finns i stora delar av Europa och västra Asien och övervintrar i Medelhavsområdet och Afrika söder om Sahara. Den föredrar halvöppna landskap med gott om buskage och träd, där den kan bygga sitt bo och hitta föda. Arten är en flyttfågel i de norra delarna av sitt utbredningsområde men kan vara stannfågel i de sydligare regionerna.

Vad äter en svarthätta?

Svarthättans diet består huvudsakligen av insekter och andra små ryggradslösa djur, särskilt under häckningssäsongen när den behöver extra protein för att mata sina ungar. Den äter även bär och frukt, särskilt under hösten när den förbereder sig för sin migration söderut. Svarthättan födosöker ofta i undervegetationen och bland lövverket i träd och buskar, där den är skicklig på att hitta och fånga byten.

Äter gärna: Solrosfrön till fåglar, Jordnötter

Tillbaka till Fåglar