Visst, absolut. Här är en omarbetad version av texten, skriven för att låta mer som en erfaren hönsägare som delar med sig av sina kunskaper och tips.
Tanken på att skaffa höns är fantastisk, eller hur? Men det handlar om så mycket mer än bara färska frukostägg – det är ett riktigt åtagande. Innan du kastar dig in i det, kom ihåg att det kräver daglig tillsyn, en del initiala kostnader för hus och foder, och att du faktiskt måste följa lokala regler.
Är höns i trädgården verkligen något för dig?
Drömmen om att tassa ut på morgonen och hämta dagsfärska, solgula ägg är det som får de flesta att fastna för idén. Men verkligheten är ett pussel som måste passa ihop med just din vardag, din plånbok och var du bor. Att fatta ett genomtänkt beslut här och nu är kanske det absolut viktigaste steget för att du ska bli en glad och framgångsrik hönsägare.
Det här är inte bara en hobby, det är ett ansvar för levande djur. De behöver mat, vatten och en snabb koll varje dag, oavsett om det är spöregn eller om du själv känner dig lite krasslig. Men låt mig säga det direkt: engagemanget du ger får du tusenfalt tillbaka. Det skapar en otroligt fin koppling till både djuren och maten du ställer på bordet.
Först och främst: Byråkratin och grannsämjan
Innan du ens börjar scrolla efter söta kycklingbilder eller ritningar på hönshus behöver du göra din hemläxa. Det allra första, och viktigaste, är att ta reda på vad som gäller där du bor.
- Kolla med kommunen: Många kommuner, särskilt i tätorter, har särskilda regler. Det kan handla om allt från hur många höns du får ha (ofta runt 5–7 stycken utan särskilt tillstånd) till var på tomten hönshuset får stå. På vissa håll är det tyvärr inte tillåtet alls.
- Glöm tuppen (oftast): En vanlig regel i bostadsområden är att tuppar är förbjudna på grund av galandet. Och ärligt talat, om målet är ägg till frukostbordet behövs ingen tupp. Hönorna lägger ägg ändå.
- Anmäl till Jordbruksverket: Japp, detta är ett måste. Du är skyldig att anmäla att du håller fjäderfä, även om det bara är ett par hönor för husbehov. Det här är en viktig del i Sveriges smittskyddsarbete.
Att fixa detta från start besparar dig så mycket huvudvärk och potentiella konflikter. Det är mycket enklare att justera planerna innan du har plöjt ner tid och pengar i projektet.
Ett litet tips från en som har varit med ett tag: Prata med dina grannar! Berätta om dina planer, förklara hur du tänker hålla rent för att undvika lukt och skadedjur, och kanske locka med löftet om några framtida ägg. En öppen och vänlig dialog är guld värd och kan förebygga de flesta problem.
Tid och pengar – en ärlig kalkyl
Att välkomna höns till familjen innebär både en startkostnad och löpande utgifter. Det är smart att göra en enkel budget för att få en känsla för vad det faktiskt handlar om.
Startkostnader att räkna med:
- Hönshus & hönsgård: Oftast den största pucken. Ett färdigköpt kan kosta allt från några tusenlappar och uppåt. Är du händig kan ett eget bygge bli betydligt billigare.
- Inköp av höns: Priset varierar beroende på ras och ålder.
- Foder- och vattenautomater: Ett måste för att hålla mat och vatten fräscht och rent.
- Stängsel & rovdjurssäkring: En säker hönsgård är A och O. Snåla inte här!
Löpande kostnader:
- Foder: En ständig utgift som är grunden för friska hönor och fina ägg.
- Strö: Halm, kutterspån eller annat material för att hålla det rent, torrt och mysigt i huset.
- Snäckskal & tillskott: Viktigt för att hönorna ska kunna bilda starka äggskal.
- Veterinärbuffert: Man vet aldrig. Det är alltid bra att ha en liten slant undanlagd för oförutsedda händelser.
Faktum är att hönshållning har en lång och stolt tradition i Sverige. Intresset för avel tog fart redan runt 1840 och landets första fjäderfäutställning hölls redan 1885. Idag finns det uppskattningsvis 8,8 miljoner värphöns i Sverige, de flesta i kommersiella besättningar. Om du är nyfiken på historien kan du läsa mer om tamhönsens historia i Sverige på SVA.se.
Väg de praktiska och ekonomiska bitarna mot glädjen och nyttan. Om du efter att ha funderat på allt detta fortfarande känner ett rungande "JA!", då är du redo att ta nästa spännande steg på din hönsresa.
Att välja rätt hönsras – mer än bara ägg
Att välja hönsras är nog en av de roligaste delarna när man startar. Det är lite som att välja en ny familjemedlem, och precis som med hundar har varje ras sin egen personlighet, sina styrkor och egenheter. Ditt val kommer att forma hela din upplevelse, så det lönar sig verkligen att fundera på vad just du vill få ut av dina fjäderbeklädda vänner.
Är målet en full korg med ägg varje vecka? Då är det en produktiv värphybrid du ska titta på. Men om du drömmer om lugna, sociala trädgårdskompisar som barnen kan klappa, då passar en ras med ett lugnare temperament mycket bättre. Det finns inget rätt eller fel, bara vad som är rätt för dig och din familj.
Äggmaskin, husdjur eller både och?
Den första och viktigaste frågan att ställa sig är: vad är mitt huvudsyfte? Många som skaffar höns för nybörjare vill ha en fin blandning av båda, men olika raser lutar åt olika håll.
För dig som vill ha många ägg:
- Lohmann och liknande värphybrider: De här hönsen är avlade för en enda sak – att lägga massor av ägg. Du kan räkna med ett ägg nästan varje dag under deras mest produktiva år. De är otroligt effektiva, men de kan sakna den där charmiga personligheten som många hobbyägare letar efter.
- Leghorn (Vit Leghorn): En klassisk, lättare ras som är känd för sin imponerande äggläggning, ofta över 280 vita ägg per år. De är aktiva och duktiga på att leta egen mat, men kan upplevas som lite flaxiga och nervösa.
För dig som vill ha sociala familjehöns:
- Orpington: Ofta kärleksfullt beskrivna som fluffiga, vandrande bollar av ren vänlighet. De är extremt lugna, lätthanterliga och blir fantastiska husdjur. Äggproduktionen är lite lägre, men det väger de upp med sin otroliga charm.
- Brahma: En majestätisk och stor ras med ett nästan stoiskt lugn. De är kända för att vara väldigt tysta och fungerar utmärkt med barn. Deras befjädrade fötter är en gullig bonus!
- Wyandotte: En otroligt vacker ras som finns i massor av olika färger. De är generellt lugna, tåliga och samtidigt bra äggläggare, vilket gör dem till ett suveränt allround-val för nybörjare.
Bilden nedan ger en liten inblick i hur olika rastyperna kan se ut, från de slanka värpraserna till de mer robusta och familjevänliga hönsen.
Man ser tydligt hur kroppsform och fjäderdräkt skiljer sig åt, vilket ofta speglar vad rasen ursprungligen avlades för – ägg, kött eller som en vacker prydnad i trädgården.
För att göra valet lite enklare har jag satt ihop en tabell som sammanfattar några populära och nybörjarvänliga raser.
Jämförelse av populära hönsraser för nybörjare
Här är en jämförande tabell över vanliga hönsrasers viktigaste egenskaper för att hjälpa dig att välja rätt.
Ras | Ägg per år (ca) | Temperament | Storlek | Särskilda egenskaper |
---|---|---|---|---|
Lohmann | 300+ | Effektiv, lite nervös | Medel | En ren äggmaskin, sällan ruvningsbenägen. |
Orpington | 150-180 | Mycket lugn, social | Stor | Perfekt familjehöna, ruvar gärna. Fluffig! |
Wyandotte | 200-240 | Lugn, pålitlig | Medel/Stor | Bra allround-ras, vacker fjäderdräkt. |
Brahma | 120-150 | Extremt lugn, tyst | Mycket stor | "Hönsens vänliga jätte", befjädrade fötter. |
Smålandshöna | 150-200 | Härdig, aktiv | Liten/Medel | Svensk lantras, duktig på att söka föda. |
Kom ihåg att detta är generella riktlinjer – varje höna är en individ! Men tabellen ger en bra fingervisning om vad du kan förvänta dig.
Våra fantastiska svenska lantraser
Om du vill ha riktigt robusta höns som är perfekt anpassade för vårt svenska klimat, då är en lantras ett helt suveränt val. De här raserna är inte bara härdiga och tåliga, de bär också på ett viktigt svenskt kulturarv. De är ofta mästare på att hitta sin egen mat och klarar sig utmärkt i lite enklare förhållanden.
Att välja en svensk lantras är mer än bara att skaffa höns; det är ett aktivt val för att bevara biologisk mångfald och svensk fjäderfähistoria. Många av dessa raser är utmärkta för nybörjare tack vare sin tålighet och sitt sunda förnuft.
En sak att vara medveten om med lantraser är att ruvningslusten, alltså viljan att lägga sig på ägg för att kläcka fram kycklingar, ofta är väldigt stark. Det är ju helt underbart om du vill ha egna kycklingar, men det betyder också att hönan slutar lägga ägg under hela den perioden.
Svenska Kulturhönsföreningen gör ett otroligt viktigt jobb med att bevara våra inhemska raser, som alla är rödlistade och därmed hotade. Genom att välja en ras som Smålandshöna, Silverudds Blå eller Queen Silvia Guld hjälper du direkt till i detta bevarandearbete. Läs gärna mer om deras arbete och de svenska kulturhönsraserna.
Glöm inte storleken och platsen
En faktor som många nybörjare missar är hönans storlek. En stor, tung ras som en Brahma eller Orpington behöver mer golvyta i hönshuset och mer utrymme på sittpinnarna än en liten dvärgras. De äter förstås också mer foder.
Har du begränsat med utrymme? Då kan dvärgvarianter av populära raser vara den perfekta lösningen. Det finns till exempel Dvärgkochin och Dvärg-Wyandotte, som har precis samma trevliga temperament som sina större släktingar men i ett mycket mer kompakt format. De lägger mindre ägg, men är otroligt charmiga och är dessutom snällare mot gräsmattan.
Tänk på din trädgårds storlek och hur ditt hönshus är byggt. Stora, tunga höns är också mindre benägna att försöka flyga över stängsel, medan lättare raser som Leghorn lätt kan fladdra över om staketet inte är tillräckligt högt. Att välja rätt storlek från början gör vardagen så mycket enklare och ser till att dina höns trivs på den yta du kan erbjuda dem.
Att bygga ett tryggt och funktionellt hönshus
Ett riktigt bra hönshus är så mycket mer än bara ett tak över huvudet. Det är hönsens borg, deras sovrum och den plats där de ska känna sig absolut trygga. Det är hit de flyr undan piskande regn, bitande vind, kyla och, framför allt, rovdjur. Oavsett om du är den händiga typen som snickrar från grunden eller om du tänker bygga om en gammal lekstuga, så är principerna för ett bra hönshus desamma.
Faktum är att hönshuset är den absolut viktigaste investeringen du gör för dina höns för nybörjare. Ett välplanerat hus gör inte bara hönsen gladare och friskare, det kommer också att göra ditt liv som hönsägare oändligt mycket enklare. En smart design förvandlar den dagliga skötseln från ett tidskrävande måste till en snabb och smidig rutin.
Lagkrav och utrymme per höna
Innan du ens tänker på att sätta spaden i marken behöver vi prata om grunderna – utrymme. Jordbruksverket har tydliga regler för att se till att djuren mår bra, och även om de kan kännas detaljerade finns de där av en anledning.
Enligt lagen får du ha som mest 9 hönor per kvadratmeter, men det är ett absolut tak som främst är relevant för storskalig produktion. För oss med höns i trädgården är det en helt annan verklighet. Sikta istället på max 3–4 hönor per kvadratmeter inne i huset. Då får de gott om plats att röra sig på, vilket minskar risken för tjafs i flocken och hjälper till att hålla ströbädden torr och fräsch mycket längre.
Tänk på att detta bara gäller ytan inne i huset. Utöver det behöver hönsen en rymlig hönsgård där de kan sprätta, bada i sand och bara vara höns.
Ett personligt tips: Bygg alltid lite större än du från början tror att du behöver. Det är nästan en naturlag att man börjar med några få hönor, blir helt såld och sedan vill utöka flocken. Att ha den där extra marginalen från start sparar dig både tid och pengar i längden.
Inredning för trivsel och funktion
Ett tomt rum är inget hönshus. Det är inredningen som gör det till ett hem och den är avgörande för att hönsen ska trivas. Det finns några saker som absolut måste finnas med.
- Sittpinnar: Höns sover instinktivt på pinnar, högt upp från marken. Det är ett arv från deras vilda förfäder för att skydda sig mot rovdjur. Se till att pinnarna sitter högre än värpredena, annars har du snart höns som sover (och bajsar) där de ska lägga ägg. En bra pinne är cirka 4–5 cm bred med mjukt rundade kanter, så att den är bekväm för hönans fot.
- Värpreden: Ge hönorna en mörk, avskild och mysig plats att lägga sina ägg. Ett rede per 3–4 hönor brukar vara en bra tumregel. Bädda med rikligt med mjuk och ren halm eller spån för att locka dem att värpa just där och för att skydda äggen.
- Gödselbräda: Det här är kanske det allra bästa knepet för att förenkla städningen! Montera en bräda eller en utdragbar plåtlåda ungefär 20–30 cm under sittpinnarna. Då hamnar nästan all spillning från natten där, och du kan enkelt skrapa rent den varje morgon på bara någon minut.
En smart planerad inredning är skillnaden mellan en snabb morgonrutin och en timslång städinsats. Vill du ha fler detaljerade tips och kanske till och med ritningar? Då kan du kika på vår mer djupgående guide om att bygga ett eget hönshus för mer inspiration.
Skydd mot rovdjur och det svenska klimatet
Säkerheten är A och O. Ditt hönshus måste vara en fästning, helt ogenomtränglig för alla tänkbara hot. I Sverige är det främst räv, grävling, mård och rovfåglar som duvhök som utgör ett hot mot våra tamhöns.
Se till att täta varenda springa och hål. En mård kan klämma sig igenom otroligt små öppningar. Använd ett starkt, finmaskigt rovdjursnät för fönster och ventilation – glöm vanligt hönsnät, det biter en räv igenom utan problem. Se också till att golvet är säkrat så att inget kan gräva sig in underifrån.
Med våra kalla vintrar är isolering en annan viktig pusselbit. Ett isolerat hönshus håller en jämnare temperatur, vilket skyddar mot extrem kyla och minskar problem med fukt och kondens. Men, och det här är viktigt, god ventilation är minst lika avgörande som isolering. Luften måste kunna cirkulera för att vädra ut fukt och ammoniak, men det får absolut inte bli dragigt där hönsen sover. Ett bra knep är att placera ventilationsöppningarna högt upp, långt från sittpinnarna.
Rätt foder för friska höns och goda ägg
Att välja rätt foder är lite som att lägga grunden för ett hus – det påverkar precis allt. Maten du serverar dina höns avgör hur de mår, hur pigga de är, hur fin deras fjäderdräkt blir och, såklart, kvaliteten på de där underbara äggen du ser fram emot. En bra, balanserad kost är helt enkelt A och O för en glad och produktiv flock.
Till en början kan foderhyllan kännas som en djungel. Säckar märkta med "startfoder", "tillväxtfoder" och "värpfoder" kan verka förvirrande. Men egentligen är det ganska logiskt. Allt handlar om att ge hönsen rätt näring i rätt fas av livet. Förstår du skillnaderna ger du dina höns för nybörjare de allra bästa förutsättningarna från dag ett.
För de allra minsta, från daggamla kycklingar upp till ungefär 8 veckors ålder, är det startfoder som gäller. Det är ett finkornigt och proteinrikt foder, skräddarsytt för att de små liven ska kunna växa sig starka och friska. När de sedan lämnar kycklingstadiet, men innan de börjat värpa (cirka 8–18 veckor), byter man till ett tillväxtfoder eller allfoder. Det har lite lägre proteinhalt men precis tillräckligt för att de ska fortsätta utvecklas fint.
Värpfoder – bränslet för äggproduktion
När dina unghöns närmar sig värpåldern, oftast runt 18–20 veckor, är det dags att introducera det absolut viktigaste fodret: värpfoder. Det här är ett helfoder som är speciellt framtaget för att klara de höga krav som äggproduktionen ställer på hönans kropp.
Värpfodret har en perfekt balans av protein, vitaminer och mineraler. Men framför allt har det en hög halt av kalcium. Det går åt en otrolig mängd kalcium för att skapa ett enda äggskal. Får hönan inte i sig tillräckligt via fodret kommer hennes kropp att "stjäla" kalcium från hennes eget skelett, vilket på sikt kan leda till benskörhet och andra tråkiga hälsoproblem.
Tänk på det så här: varje ägg är ett litet näringspaket. För att kunna skapa det behöver hönan rätt byggstenar. Värpfodret är den kompletta ritningen och materialleveransen i ett. Fri tillgång till ett bra värpfoder är därför den absolut enklaste vägen till friska höns och ägg med starka, fina skal.
De viktiga komplementen: snäckskal och grus
Även om ett kvalitativt värpfoder utgör grunden, finns det två andra saker som alltid måste finnas tillgängliga: snäckskal och sand eller grus. De fyller två helt olika, men livsviktiga, funktioner.
-
Snäckskal: Detta fungerar som en extra kalciumbank. Hönsen är smarta och plockar i sig precis så mycket de behöver för att stärka sina äggskal. Servera det i en separat skål så att de kan självreglera intaget.
-
Sand/Grus: Höns har inga tänder. Istället sväljer de små stenar som hamnar i muskelmagen. Där fungerar stenarna som kvarnstenar och maler sönder maten, särskilt hela sädeskorn. Utan detta kan de helt enkelt inte smälta maten ordentligt. Lär dig mer om varför du bör erbjuda sand till dina höns i den här guiden.
Båda dessa bör du ge i separata skålar, så att hönsen själva kan välja när och hur mycket de behöver.
Godsaker och farligheter från köket
Att ge hönsen lite rester från köket är ett trevligt sätt att minska matsvinnet och ge flocken lite rolig variation. Men här gäller det att ha koll. Vissa saker är toppen, andra är direkt giftiga.
Säkra och uppskattade godsaker:
- Grönsaker (sallad, gurka, broccoli, morötter)
- Frukt och bär (äpple, banan, bär – men ge med måtta på grund av sockret)
- Kokt ris, pasta och potatis
- Havregrynsgröt (en riktig hit på vintern!)
Mat du ALDRIG ska ge dina höns:
- Avokado (hela växten är mycket giftig)
- Rå eller torkad lök och vitlök (kan orsaka blodbrist)
- Choklad och godis
- Salt, starkt kryddad eller möglig mat
- Råa, torkade bönor
Kom ihåg att köksrester ska vara just det – en liten bonus. Deras huvudsakliga näring, ungefär 90 %, måste komma från helfodret. Det är din garanti för att de får i sig allt de behöver för att må bra.
Vatten är livsviktigt
Till sist, men absolut inte minst: vatten. En höna består till stor del av vatten, och ett ägg innehåller cirka 75 % vatten. Tillgång till rent och fräscht vatten dygnet runt är inte förhandlingsbart. En vattenautomat är en smart investering eftersom den håller vattnet mycket renare än en öppen skål.
Under vintern måste du se till att vattnet inte fryser. En värmeplatta under automaten är en enkel och effektiv lösning som garanterar isfritt vatten även under de allra kallaste dagarna.
Daglig skötsel och att förstå dina höns
Att skaffa höns handlar inte bara om att få färska ägg – det är att bjuda in en ny, rofylld rytm i vardagen. Höns är nämligen utpräglade vanedjur. De trivs allra bäst när dagarna följer ett bekant mönster, så fasta rutiner för morgon och kväll skapar en grundläggande trygghet som får hela flocken att må bra.
Den här dagliga kontakten blir snabbt ditt allra bästa verktyg. Det är nu du lär dig att verkligen se dina höns, inte bara titta på dem. Snart kommer du märka de där små, subtila skiftningarna i deras beteende som säger mer än tusen ord om hur de faktiskt mår.
Morgon och kväll – flockens viktigaste stunder
Dina dagar som hönsägare kickar igång när du öppnar luckan till hönshuset. De står oftast där, ivriga att få komma ut, sträcka på vingarna och starta dagens viktiga arbete: att leta efter spännande saker att picka på. Det här är ett gyllene tillfälle för en snabb, visuell hälsokontroll. Ser alla pigga ut? Rör sig alla obehindrat?
I samma veva kollar du till mat och vatten. Fyll på foderautomaten om det behövs och, viktigast av allt, ge dem fräscht och rent vatten. Att hålla vattnet rent är kanske det enklaste och mest effektiva sättet att förebygga sjukdomar. Vill du ha smarta tips på hur du lyckas med det kan du läsa vår guide om rent vatten till höns och praktiska lösningar.
Kvällsrutinen är precis lika central. När mörkret sänker sig dras hönsen instinktivt tillbaka till hönshusets trygga famn. Ditt jobb är att räkna in dem, se till att alla kommit med och funnit sin plats på sittpinnen. Därefter stänger du luckan ordentligt. Det är din garanti för att inga rovdjur stör nattsömnen.
Ett litet tips från verkligheten: Efter bara några veckor kommer du veta precis vem som alltid är sist in, eller vilken höna som envisas med att försöka sova i ett värprede. Denna kunskap är guld värd – den gör att du omedelbart ser om något avviker från det normala.
Städning som inte blir ett projekt: en praktisk checklista
Att hålla rent i hönshuset är A och O för att slippa problem med ohyra, skadedjur och sjukdomar. Genom att dela upp städningen i dagliga, veckovisa och årliga sysslor blir det en enkel vana snarare än ett övermäktigt projekt.
Här är en enkel checklista som hjälper dig att hålla koll på rutinerna.
Checklista för skötsel av höns
Frekvens | Uppgift | Beskrivning och tips |
---|---|---|
Dagligen | Rengör gödselbrädan | Skrapa rent brädan som sitter under sittpinnarna. Tar bara en minut men gör enorm skillnad för hygienen och minskar ammoniaklukten. |
Dagligen | Samla in ägg | Plocka äggen varje dag. Då håller de sig rena och du minskar risken att någon höna börjar äta ägg eller blir ruvningssugen i onödan. |
Veckovis | Byt strö i värpredena | Se till att redena alltid är rena och inbjudande. Ett tjockt, fräscht lager halm eller spån är perfekt. |
Veckovis | Rengör foder- & vattenautomater | Diska ur automaterna ordentligt för att förhindra att alger och bakterier får fäste. Det håller mat och vatten fräscht och aptitligt. |
1–2 ggr/år | Storstädning | Töm ut allt strömaterial, skrubba väggar och golv. Ett bra knep är att måla med kalkfärg för att desinficera. Perfekt att göra på våren och hösten. |
Genom att följa en sådan här rutin säkerställer du en konstant hälsosam miljö för dina höns, vilket är själva grunden för deras välmående.
Lär dig förstå vad hönsen säger
Höns kommunicerar hela tiden, både med varandra och med dig. Genom att lära dig tyda deras vanligaste beteenden kan du snabbt avgöra om de är trygga och harmoniska eller om något är på tok.
Håll utkik efter dessa tecken på välmående:
- Sandbad: När du ser dina höns vältra sig i torr jord eller sand är det ett fantastiskt friskhetstecken. Det är deras naturliga sätt att rengöra fjäderdräkten och hålla ohyra borta. Ofta är det en social aktivitet där flera badar tillsammans.
- Fjäderputsning: En lugn och tillfreds höna ägnar mycket tid åt att putsa och hålla ordning på sina fjädrar. Det visar att den känner sig trygg nog att slappna av.
- Sprättande och födosök: Aktiva, nyfikna höns som sprätter i marken på jakt efter något ätbart är friska höns. Detta är ett av deras starkaste naturliga instinkter och håller dem stimulerade.
Om en höna inte har tillräckligt med sysselsättning kan hon faktiskt bli uttråkad. Det kan i sin tur leda till tråkiga ovanor som fjäderplockning eller mobbning inom flocken. Att ge dem chansen att få utlopp för sina naturliga beteenden är alltså otroligt viktigt.
En höna som istället står stilla för sig själv med uppburrad fjäderdräkt och ser allmänt hängig ut, kan vara sjuk. Eftersom du lärt känna din flock och vet hur de beter sig i vanliga fall, kommer du direkt att lägga märke till en individ som avviker. Just den uppmärksamheten är det som gör dig till en riktigt bra och ansvarsfull ägare av höns för nybörjare.
Vanliga frågor och funderingar från nya hönsägare
Att skaffa höns är en fantastisk resa, men det är helt normalt att ha huvudet fullt av frågor i början. Det har vi alla haft! För att hjälpa dig på traven har vi samlat ihop svaren på några av de vanligaste funderingarna som dyker upp när man är ny i hönsvärlden.
Måste jag ha en tupp?
Det här är nog den absolut vanligaste myten – att man måste ha en tupp för att få ägg. Svaret är ett tydligt nej! Hönor lägger ägg helt på egen hand, precis som de är programmerade att göra. En tupp behövs bara om du vill ha befruktade ägg för att kläcka fram egna kycklingar.
Faktum är att en flock utan tupp ofta är mycket lugnare. Du slipper det klassiska galandet i ottan, vilket dina grannar garanterat kommer att uppskatta, särskilt om du bor i ett villaområde.
Hur många höns är lagom att börja med?
Mitt bästa råd är alltid: börja smått. En liten flock på 3–5 hönor är en alldeles utmärkt start. Då hinner du lära dig rutinerna och se vad som funkar för just dig. Undvik att skaffa färre än tre, eftersom höns är utpräglade flockdjur. En ensam höna eller bara ett par kan bli stressade och känna sig otrygga.
En mindre grupp har flera klara fördelar i början:
- Mer lätthanterligt: Det blir enklare att hålla rent, få en överblick och se till att alla mår bra.
- Lär känna dina djur: Du kommer snabbt att lära dig varje hönas unika personlighet och egenheter.
- Lägre startkostnader: Ett mindre hönshus och mindre foderåtgång håller nere de initiala utgifterna.
Du kan alltid utöka flocken senare, när du känner dig varm i kläderna och har koll på läget.
Hur klarar hönsen vintern?
Höns är betydligt tuffare än många tror och hanterar svensk vinter utan problem, så länge de har ett bra skydd. Det allra viktigaste är ett torrt och helt dragfritt hönshus. Bädda med ett tjockt, härligt lager strömaterial som halm eller kutterspån på golvet – det isolerar skönt mot kylan underifrån.
Den största praktiska utmaningen på vintern är att hålla vattnet isfritt. En värmeplatta under vattenautomaten är en smart och säker investering. Den ser till att hönsen alltid har tillgång till friskt vatten, vilket är livsviktigt.
Många höns spatserar gärna ut en sväng även i snön, medan andra hellre kurar inne. Se bara till att de alltid har valet att själva söka skydd i värmen när de vill.
Går det att resa bort om man har höns?
Javisst går det, men det kräver lite planering. Du kan inte lämna dem helt själva. Precis som med vilket annat husdjur som helst behöver du en pålitlig "hönsvakt" som ser till dem medan du är borta.
Den personen behöver titta till hönsen minst en gång om dagen. Uppgifterna är ganska enkla:
- Fylla på med mat och fräscht vatten.
- Plocka in dagens ägg.
- Öppna luckan på morgonen och stänga ordentligt på kvällen.
- Kasta ett snabbt öga på flocken så att alla ser pigga och krya ut.
Gör det enkelt för din hönsvakt genom att skriva en tydlig fusklapp med instruktioner. Det skapar trygghet för alla parter – inte minst för dig själv när du är på semester.
Att se till att dina höns har ett gott och stimulerande liv är grunden för en glad och produktiv flock. Hos Pippifoder finns allt du behöver, från näringsrikt foder till smarta tillbehör som håller dina höns friska och aktiva. Kika in i vårt sortiment på https://pippifoder.se och ge dina fjäderfän det allra bästa.
Tillbaka till Kunskapsbank