Knipa (Bucephala clangula)

Knipan är en medelstor dykand som trivs i både sjöar, åar och kustnära vatten. Den är välkänd i Sverige och uppskattad bland fågelskådare för sitt vackra utseende och sitt speciella läte. Namnet ”knipa” kommer av hanens visslande vingljud i flykten, som hörs tydligt när den sveper förbi.

Knipans kännetecken

Knipan blir omkring 42–50 cm lång med ett vingspann på 65–80 cm. Hanen känns igen på sin svartvita fjäderdräkt, rundade huvudform med grönaktig glans samt den vita fläcken framför ögat. Honan är brungrå med mörkbrunt huvud och ljusare kropp. Båda könen har en kort, gråsvart näbb och gula ögon. I flykten hörs det karakteristiska visslandet från vingarna.

Knipans utbredning

Arten finns i stora delar av norra Europa, Asien och Nordamerika. I Sverige häckar knipan över nästan hela landet, från Skåne till fjällens skogsområden. Den föredrar klara sjöar och vattendrag med gott om hålträd, eftersom den gärna häckar i naturliga håligheter eller i holkar. Under vintern flyttar många knipor till isfria kuster i Västeuropa och runt Östersjön, medan vissa stannar kvar i södra Sverige.

Vad äter en Knipa

Knipan är en skicklig dykare som lever främst av vattenlevande smådjur. Den äter insektslarver, kräftdjur, snäckor och musslor men tar också småfisk. Födosöket sker under vatten, där den dyker snabbt och rör sig smidigt med hjälp av sina starka ben. Under häckningssäsongen är insekter och larver särskilt viktiga som föda åt ungarna.

Takaisin Linnut